ridingdiary

Imorn ska jag åka till Linköping (tror jag det var) och lämna min fasters (Tuulas) häst Lucy, till ett stort avelsstall!

Tuula sa att dem har stora hagar! Vissa är så stora att man ska köra med en fyrhjuling för att leta efter hästarna! HAHAHA! ;)

Så hon kommer att trivas bra där, som tur är.

Tuula vill inte sälja henne, för hon vill inte att någon ska behandla henne dåligt.

För Lucy har ett högt temprament, och ryggproblem, så hon måste ridas dagligen.

Hon är rädd, att om någon köper henne, kanske dom blir arga för hon inte orkar allting, så att dom behandlar henne illa!

Så som tur kunde hon sälja henne till avelstallet, så att hon kan vara ett avelsto ist.

Så det ska bli kul att se hennes föl senare ^^

Tuula har kvar Sammy (Lucys föl). Så hon kan koncentrera sig på den ist, och träna upp den.

Alla foton är tagna av mig och Nanna:

Alexandra och Lucy sommar 2011

(Värsta fotomodell bilden)

Söta häst

Som ni ser rider min faster Western, som jag verkligen skulle vilja lära mig rida! :D

Tuula och Lucy<3

Vi åker typ halv nio, och kommer hem ganska sent.

Men Systemkameran hänger med, så det kommer nog lite foton imorn kanske :)

Hej då! /Nicole

Tänkte bara skriva om Muppe lite granna :)

Han var 15 år när vi fick honom, så han var väldigt erfaren, och en riktig LÄROMÄSTARE!

Först när vi fick honom var han en riktigt sur ponnie, och vi kunde/vågade inte borsta, sadla eller tränsa honom. OCh vi vågade verkligen inte hämta honom från hagen! ;o Vi var alltid tvunga att be min faster om hjälp.

Vilka nybörjare vi var! Men allt eftersom tiden gick så lärde vi oss hantera honom.

Tillslut var vi inte rädda för honom alls, utan totalt ignorerade honom när han höll på att vara sur och bitas. Eller då var det vi som var högst i rang ;)

Men det var ändå kul att ha honom, för vi kunde hoppa och rida ut när vi ville, typ :D Och vi kunde rida barbacka när vi ville oxå! Men när det var vinter och det var IS kallt ute och mörkt så var det inte kul längre.

Kanske hade det varit roligare om det fanns ett ridhus att rida i, men det fanns det inte, så vi red runt i djup snö och is. Inte så trevligt. Och vi tröttnade ju på att åka varje dag dit. Speciellt eftersom Muppe inte kunde något och vi inte heller var så duktiga ryttare, då blev allt tråkigare. Därför var vi tvungna att sälja honom.

Hoppas han har det bättre nu iaf! Men saknar honom såklart!<3

Så snäll han var, när man väl satt på hans rygg!<3

Bra på att hoppa var han oxå! Skojar inte! :)<3

Jag och Muppe sommaren 2007!<3

Den sötaste hästen jag någonsin har sett!!!<3

'

Alexandra och Muppe 2007<3

Här kommer en lien video på när jag och Hanna(min kompis) rider honom.

Videoklippet är tagen från en film (jag,Alexandra,Hanna och Hubbe gjorde) för LÄNGE sen.

Den skulle handla om en tjej som skulle lära sig rida (programmet hette Sveriges sämsta ryttare)

Därför pratar jag och Hanna konstigt xP Vilken sits jag hade dåå!! ;)

Hej!

Som Nicole skrev i inlägget under, så kommer jag inte blogga så mycket om annat.

Bara om ridpassen, eftersom att jag vill ha det som en riddagbok.

Så att man kan gå tillbaka och kolla på ridpassen och se hur man utvecklats.

En topp tio lista kanske jag gör ändå.

Snart dyker en design upp också, vi får se hur fort jag hinner göra den.

Bild från ett år sedan, när Sunny fanns kvar!

Foto: Nicole Viita-aho

Postat av: Emilia

2012-04-29 @ 21:23:49

Svar: Det är gruppen som rider kl 17.45 för Bettan :) /Alexandra

Jag(Nicole) och Alexandra kommer att skriva här, som våran egen rid-dagbok!

Vi skriver om ridlektionerna, och om lite övrigt om häsar.

Fast Alexandra kommer troligtvis att bara skriva om ridlektionerna :)

Både jag och Alexandra har ridit i ca 6-7 år :)

Men vi har alltid varit hästintresserade. Redan när vi var 3-5 år fick vi vara med våran faster på stallet och rida, sköta och mysa med hennes hästar.

Först red vi på Pärlvikens ridskola i ca 2 år. Men sen köpte vi en ponny, som vi hade på min fasters stall.

Den underbaraste ponnyn någonsin typ ^^

Han hette Murphy, men vi kallade honom muppe. När vi haft honom ett tag fick han Atros (stavas) i det vänstra knät (har jag för mig).

Veterinären sa att han aldrig skulle kunna hoppa igen, och kanske inte galopperna heller. Men såklart återhämtade han sig riktigt bra, min lilla kämpe, och vi hoppade och kunde galopperna igen!

Han var verkligen en läromästare. Jag och min syster blev modiga, och lärde oss hur man ska hantera hästar.

Men pga. tidsbrist och tappat intresse sålde vi honom efter 2 och 1/2 år.

Sen var i utan att rida i ett halvår, men vi var såklart med min faster i stallet och red lite.

Sen började vi på Karlslunds Ridskola, tack vare våran kompis Deni, som red där.

Vi red där kanske 1 1/2 år, men vi tröttnade, för att vi typ bara hoppade eller red ut varje lektion. Vi började även på en  Hoppspecial på fredagar, men vi slutade för det var SUPER dyrt, + att mamma fick betala dubbelt eftersom båda vi red :p Men det var ändå kul där, för man blev ju bättre på hoppningen såklart ;)

Men vi bestämde oss att börja på Botkyrka Ridsällskap (Skrävsta). Och vi trivs super bra där! :D

Båda vi två har funnit våra favorit ponnyer, och tycker att det är superbra ridlärare!

Just nu rider vi i en P3:a på torsdagar, men vi har ställt oss i kö till en P3:a som är senare på torsdagar.

Eftersom troligtvis kommer vi sluta mycket senare, speciellt Alexandra som börjar på gymnasium nuu! ;p

Ska inte trötta ut er mer, hehe..

Hej då! /Nicole

Bilder kommer senare ;)